Mitt i livet-mamma-rektor-40+

Maui, Bali, Barbados, Thailand eller Vietnam ?

Resmålen som lockar är några som ligger en bit bort och därför helst kräver mer än två veckors vistelse vilket också påverkar reskassan. Maui står högst i kurs för våra barn, men eftersom vi föräldrar varit där redan så är det mer lockande för oss att pröva något annat. Men det är inte helt lätt att få ihop det med ledigheter för alla, flighter, boende och pris. Det är inte heller helt ok att ta ledigt från gymnasiet för Emma då det ligger ett nationellt prov i svenska precis när vi skulle behöva åka... Dessutom är det inte bara att välja och vraka på resebolagen. En hel del resor är slutsålda och de bästa boenden är uthyrda. Vi tänker oss att åka över påsk - och påsken inträffar ju vid samma tidpunkt över hela världen tyvärr.

Dessutom är det tre i famljen som vill vindsurfa, två som även vill vågsurfa och så lilla jag som framför allt vill ha en avkopplande, skön och slapp semester med mycket bad, en bok i skuggan, god mat och möjlighet till lite kultur och shopping. 

Jag har kollat in Vietnam i några dagar nu. Det är en hel del som lockar tycker jag. Däremot är det tveksamt och det uppfyller övriga familjens önskmål om vindsurfing och surfing...

NÅGON SOM HAR NÅGOT RESTIPS? 

Som förälder har man inget att säga till om när det gäller sina barns förälskelser och relationer.

Däremot blir man ju hur inblandad som helst  av att den där "kärleken" befinner sig i ens hem titt som tätt. Plötsligt snubblar man över ett par skor i storlek 46 (eller var det 48?), upptäcker att alla toaletter är upptagna när man behöver dit som mest eller inser att  kylskåpet plötsligt är tomt utan att man hunnit reagera. Man kan också i all hast vara på väg ner för trappan utan kläder när man plötsligt kommer på att det kanske inte är så lämpligt, eftersom man hör att någon "ickefamiljemedlem" pratar på för fullt vid frukostbordet. Inte för att det skulle vara så farligt för en själv om man råkade visa sig mer eller mindre oklädd, nej - nej - nej. Det skulle ju vara värst för den där "kärleken"  (en liten pojke som är stor som en älg, låter som en björn, rör sig som en orangutang och äter som en häst) om man på detta sättet orsakade den stackarn en syn som han helst skulle vilja glömma. Till råga på allt så skulle ju dottern behöva skämmas för en - igen! För det händer ju ideligen att man som förälder gör bort sig, skämmer ut sig eller säger helt fel saker!

L y c k a     ä r     a t t     s e     s i n a     b a r n     u p p l e v a     l y c k a    !